170619

inte så mycket har hänt de senaste dagarna. jag har varit rejält trött och sovit hur mycket som helst.
 
jag har även börjat en ny behandling, så nu äter jag visanne. har hört rätt mycket blandade saker om det, men än så länge märker jag ingen direkt skillnad. lite mer ont har jag, men det går förhoppningsvis över.
 
idag är jag hundvakt, mysigt värre! vi har tagit en promenad i blåsten och det var minsann rätt läskigt med vågor som var större än hunden själv.
 
på en liten stund ska jag vara barnvakt också. jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på, men ett besök i lekparken eller en promenad kanske.
 
imorgon är det dags för jobb, tjohoo!

160510 - bemötande (endometrios)

en sak jag har tänkt på en del är bemötandet när det kommer till endometriosen. jag pratar bara utifrån mina egna erfarenheter nu, det kan säkert vara helt annorlunda för någon annan.
 
män är i regel mer förstående för att man har ont. det har inte spelat någon roll om personen varit 15, 25 eller 30 år gammal. är det en man så får man oftast mer sympati, förståelse och respekt för det man går igenom. inte av alla män, jag har stött på en del stolpskott också.
 
kvinnor däremot. oftast är det från kvinnor man får höra "men vaddå, det är ju bara lite mensvärk? det har ju jag också! jag klagar minsann inte över det". oftast orkar man inte säga mer än "jaha", när man egentligen vill fråga om de verkligen menar att jag ska vara tyst när jag har sådana smärtor att jag svimmar? att jag ska le och se glad ut när jag kräks av varje rörelse för att det gör så ont? att jag ska bita ihop och gå till jobbet trots att jag behövt morfin för att klara av att ta mig upp ur sängen? även här är det inte alla kvinnor det gäller. absolut inte. men det är kvinnor som kläcker ur sig det.
 
jag vet inte vad det här beror på. jag vet inte om det är så när det kommer till andra sjukdomar också. jag önskar bara att det kunde få ett slut. att alla ska kunna förstå att det är inte bara mensvärk.